yesterday / klantarsle
såg alla problem långt borta ut, och idag är det bara tråkigt. tvätt-tråk, mens-tråk, snö-tråk, ensam-tråk, msn-tråk.
så är det idag. i skolan har jag plockat ur hur många klamrar som helst, men nu är de slut. imorron ska jag såga polyeter, och limma den. det blir bra. sen tänker jag fara hem till bygden.
igår var jag på konsert och det var alldeles underbart! det var sofia och bandet, en samling urbota musikaliska människor på skövde stadsteater. det var övervägande medelålders/pensionärer i publiken, det var mysbelysning, det var små kulörta lyktor på scenkanten och en soffa längre bak. det var fiol, vackra ord och vackra människor. det var gåshud och tårar i ögonen och stora leenden i en salig blandning hos tösen som satt längst till höger på rad fem, plats 154. jag bestämde mej för att fria till musikern gustaf ljunggren.
efteråt väntade jag på bussen hem i en timma och en kvart. jag gick två varv runt torget och strövade på ett par andra gator. jag tittade i skyltfönster, njöt av den vackra himlen och fullmånen över kyrkan och nynnade melodier om djupaste kärlek och djupaste sorg och lät gåshuden värma mej tills det ändå blev för kallt, och jag begav mej till stationen.
den sista halvtimmen spenderade jag på pressbyrån mycke intresserat studerandes tidningar av olika slag, olika sorters halstabletter och vitamindrycker. handlade en fralla med torr ost och satte mej utanför på en bänk.
talade med en man med utländsk härkomst som hade missat sin buss till töreboda, och vi konstaterade att nästa skulle gå strax efter fem. vi talade om tibro, och mina nyinköpta skivor på svenskblandadengelska och en skum man kom fram och förskte tala med oss också. han väntade på sin kompis som var hos polisen, och han var katolik medan hans vän var muslim och hade slått nån på käften. eller nåt. till slut gick han därifrån, jag gick till min buss och fick slutligen åka hem. jag var hemma kvart i tolv och bestämde mej för att ta en liten sovmorron idag.
åh. en stund har gått sen jag skrev det tidigare. ca. en timma närmare bestämt. jag skulle bara kila ut och hämta min tvätt. som så ofta när man bara ska göra nåt, så gjorde jag världens miss och glömde såklart nyklarna inne i tvättstugan. dörren låser sig naturligtvis, och, jag kommer då inte in varken i tvättstugan eller i lägenheten. pust. efter ett antal fula ord gick jag och knackade på hos en som inte öppnade, och sen kom jag på att damen som gick ut med hunden när jag gick ut borde snart komma tillbaka. strax kom hon, och jag frågade henne om hon kunde öppna åt mej. hon var vänlig och kom med mej och provade, men hon kunde naturligtvis inte öppna, eftersom det var på min tvättid, och då kan man bara öppna med den blippen som man bokat med. klantligt klantigt, nåt såpass! och genom fönstret kunde jag se min nyckel ligga därinne... den vänliga damen lät mej komma in och ringa ett nummer som gav mej ett nummer, som gav mej en man som snart ringde upp och sa att han kommer och en halvtimme och jag är väl medveten om att jag får debitera detta? imorron kan jag göra det gratis. jotack säger jag, men jag behöver dem nu... så, jag fick vänta hos den vänliga damen tills den snälla mannen kom med mej, öppnade dörren, följde mej in i lägenheten. jag fick visa leg och visa att jag är jag och passade på att fråga om lysröret på toan. räkningen kommer så småningom, tack så mycket och hejdå!
what a night! som de säger i mamma mia.
inte har jag fått packat, men tvättat har jag ju gjort. och bakat bröd. och pratat med en granne. nu får jag ta tag i det hela lite, åker hem på bygden imorron.
nattinatt!
så är det idag. i skolan har jag plockat ur hur många klamrar som helst, men nu är de slut. imorron ska jag såga polyeter, och limma den. det blir bra. sen tänker jag fara hem till bygden.
igår var jag på konsert och det var alldeles underbart! det var sofia och bandet, en samling urbota musikaliska människor på skövde stadsteater. det var övervägande medelålders/pensionärer i publiken, det var mysbelysning, det var små kulörta lyktor på scenkanten och en soffa längre bak. det var fiol, vackra ord och vackra människor. det var gåshud och tårar i ögonen och stora leenden i en salig blandning hos tösen som satt längst till höger på rad fem, plats 154. jag bestämde mej för att fria till musikern gustaf ljunggren.
efteråt väntade jag på bussen hem i en timma och en kvart. jag gick två varv runt torget och strövade på ett par andra gator. jag tittade i skyltfönster, njöt av den vackra himlen och fullmånen över kyrkan och nynnade melodier om djupaste kärlek och djupaste sorg och lät gåshuden värma mej tills det ändå blev för kallt, och jag begav mej till stationen.
den sista halvtimmen spenderade jag på pressbyrån mycke intresserat studerandes tidningar av olika slag, olika sorters halstabletter och vitamindrycker. handlade en fralla med torr ost och satte mej utanför på en bänk.
talade med en man med utländsk härkomst som hade missat sin buss till töreboda, och vi konstaterade att nästa skulle gå strax efter fem. vi talade om tibro, och mina nyinköpta skivor på svenskblandadengelska och en skum man kom fram och förskte tala med oss också. han väntade på sin kompis som var hos polisen, och han var katolik medan hans vän var muslim och hade slått nån på käften. eller nåt. till slut gick han därifrån, jag gick till min buss och fick slutligen åka hem. jag var hemma kvart i tolv och bestämde mej för att ta en liten sovmorron idag.
åh. en stund har gått sen jag skrev det tidigare. ca. en timma närmare bestämt. jag skulle bara kila ut och hämta min tvätt. som så ofta när man bara ska göra nåt, så gjorde jag världens miss och glömde såklart nyklarna inne i tvättstugan. dörren låser sig naturligtvis, och, jag kommer då inte in varken i tvättstugan eller i lägenheten. pust. efter ett antal fula ord gick jag och knackade på hos en som inte öppnade, och sen kom jag på att damen som gick ut med hunden när jag gick ut borde snart komma tillbaka. strax kom hon, och jag frågade henne om hon kunde öppna åt mej. hon var vänlig och kom med mej och provade, men hon kunde naturligtvis inte öppna, eftersom det var på min tvättid, och då kan man bara öppna med den blippen som man bokat med. klantligt klantigt, nåt såpass! och genom fönstret kunde jag se min nyckel ligga därinne... den vänliga damen lät mej komma in och ringa ett nummer som gav mej ett nummer, som gav mej en man som snart ringde upp och sa att han kommer och en halvtimme och jag är väl medveten om att jag får debitera detta? imorron kan jag göra det gratis. jotack säger jag, men jag behöver dem nu... så, jag fick vänta hos den vänliga damen tills den snälla mannen kom med mej, öppnade dörren, följde mej in i lägenheten. jag fick visa leg och visa att jag är jag och passade på att fråga om lysröret på toan. räkningen kommer så småningom, tack så mycket och hejdå!
what a night! som de säger i mamma mia.
inte har jag fått packat, men tvättat har jag ju gjort. och bakat bröd. och pratat med en granne. nu får jag ta tag i det hela lite, åker hem på bygden imorron.
nattinatt!
Kommentarer
Trackback
